Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur – för att hela Sverige ska fungera
Proposition prop 2024/25:28
Påståenden med siffror
Meningar där dokumentet hävdar ett tal. Appen avgör inte om de stämmer — den gör dem kontrollerbara i stället för citerbara.
sök matchningar mot Beläggs serier → Experimentellt: kräver att indikatorns ord är påståendets subjekt, inte bara förekommer i meningen. Träffar är sällsynta — korpusen påstår saker om tusentals storheter och Belägg har några tiotal indikatorer.
ett fritt citat ur dokumentet, med dess källa ifylld
Regeringen föreslår att den statliga planeringsramen för åtgärder i transportinfrastrukturen för perioden 2026–2037 ska uppgå till 1 171 miljarder kronor.
Av planeringsramen föreslås 607 miljarder kronor användas till utveckling av transportsystemet.
Av planeringsramen föreslås vidare 210 miljarder kronor avsättas till drift, underhåll och reinvesteringar av statliga järnvägar och 354 miljarder kronor till drift, underhåll och reinvesteringar av statliga vägar inklusive bärighet och tjälsäkring samt statlig medfinansiering till enskilda vägar.
Regeringen föreslår även att planeringsramen för investeringar i vissa vägoch järnvägsobjekt, för de delar där kapitalkostnaden finansieras med inkomster från trängselskatt eller infrastrukturavgifter, ska uppgå till 63 miljarder kronor för perioden 2010–2037.
Riksdagen godkänner att den ekonomiska ramen för åtgärder i den statliga transportinfrastrukturen m.m. som finansieras med anslagsmedel under perioden 2026–2037 ska uppgå till 1 171 miljarder kronor i 2025 års priser (avsnitt 7.1).
Riksdagen godkänner att planeringsramen för investeringar i vissa vägoch järnvägsprojekt, för de delar där kapitalkostnaden finansieras med inkomster från trängselskatt eller infrastrukturavgifter, ska uppgå till 63 miljarder kronor för perioden 2010–2037 (avsnitt 7.3.6).
Klimatmålet för transportsektorn innebär att växthusgasutsläppen från inrikes transporter, utom inrikes luftfart, ska minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010.
I genomsnitt reser svenskarna omkring 40 kilometer per person och dag inrikes, alla färdmedel och ärenden sammantaget.
Ungefär fyra procent sker med fjärrtåg, omkring tre procent med flyg, två procent till fots och en procent med cykel, se figur 4.1 och figur 4.2. Färdmedelsfördelningen har varit likartad sedan 1970-talet.
Allra mest med bil reser de som bor i mindre kommuner, inklusive så kallade pendlingskommuner (storstadsnära kommuner med en hög andel utpendling), se figur 4.3.
Under 2000-talet har det årliga godstransportarbetet varierat mellan 95 och 105 miljarder tonkilometer 2 per år.
Under samma period har lastbilstransporterna stått för ca hälften av godstransportarbetet och sjöfart och järnvägstransporter för ca 30 respektive ca 20 procent, se figur 4.5. Under den senaste femårsperioden har andelen lastbilstransporter ökat med knappt fem procentenheter med motsvarande minskning av sjötransporterna.
Bygger på
Dokument som detta dokument hänvisar till, oftast citerade först.
Inga hänvisningar till dokument i korpusen.
Citeras av
Senare dokument som hänvisar hit — kedjan framåt.
- 15× bet 2024/25:tu5 Infrastrukturfrågor 2024
- 6× prop 2025/26:259 Nationell planering för transportinfrastrukturen 2026–2037 2026
- 3× prop 2025/26:1 Budgetpropositionen för 2026 - Utgiftsområde 22 Kommunikationer 2025
- 2× prop 2025/26:1 Budgetpropositionen för 2026 2025
- 2× prop 2025/26:1 Budgetpropositionen för 2026 - Finansplanen 2025