Genetik
Wikipedias länkgrannskap — text som graf. 223 utgående länkar (hämtade nyss, cachade nu).
Genetik, ärftlighetslära, är en vetenskap inom biologin som studerar hur egenskaper nedärvs, hur genomet (arvsmassan) är uppbyggt och fungerar, hur förändringar av generna (arvsanlagen) uppstår, samt den biologiska variationen. Alltsedan förhistorisk tid har människorna förbättrat husdjur och odlade växter genom att använda indirekt kunskap om hur egenskaper ärvs från föräldrar till avkomman för att genomföra mer eller mindre systematisk avel. Men det vetenskapliga studiet av de genetiska mekanismerna tog sin början först med Gregor Mendel vid mitten av 1800-talet. Mendel kände inte heller till de grundläggande molekylära genetiska mekanismerna. Men genom systematiska kontrollerade experiment och noggrann statistik kunde han klarlägga generella principer för hur nedärvningen går till, till exempel att det som ärvs är ett antal enskilda särdrag, arvsanlag, som ärvs oberoende av varandra, det som senare kom att kallas gener. Läs på Wikipedia →
Artikelns grannar
60 av 223
- Adenin
- Allel
- Aminosyra
- Anatomi
- Arkiv förlag
- Artbildning
- Arv (genetik)
- Arvsanlag
- Asexuell reproduktion
- Astrobiologi
- Avel
- Backtrav
- Bakterie
- Bananfluga
- Beräkningsbiologi
- Bevarandebiologi
- Biofysik
- Biogeografi
- Biohistorik
- Bioinformatik
- Biokemi
- Biologi
- Biomekanik
- Biostatistik
- Blodkärl
- Botanik
- Budbärar-RNA
- Caenorhabditis elegans
- Cancer
- Celera Genomics
- Cell
- Cellbiologi
- Celldelning
- Cellodling
- Cellulär mikrobiologi
- Charles Darwin
- Cytogenetik
- Cytosin
- DNA
- DNA-polymeras
- DNA-replikering
- DNA-sekvensering
- Delsekvens
- Digital object identifier
- Dihybrid klyvning
- Diploid
- Dominant anlag
- Dottercell
- Drosophila melanogaster
- Ekologi
- Ekologisk genetik
- Embryologi
- Engelskspråkiga Wikipedia
- Enzym
- Enäggstvilling
- Epidemiologi
- Epigenetik
- Epigenetisk
- Epistasis
- Erwin Chargaff
visar 60 av 223: filtrera för att söka bland alla