Predikatlogik
Wikipedias länkgrannskap — text som graf. 34 utgående länkar (hämtade nyss, cachade nu).
Predikatlogik är en del av den matematiska logiken. Medan man i satslogiken bara kan sätta samman färdiga satser till mer komplicerade satser, kan man i predikatlogiken resonera om företeelser och deras egenskaper. För att uttrycka A och B, kan man i predikatlogiken använda predikat. Exempelvis kan representera är udda så att betyder är udda. Man kan också bilda flerställiga relationer , exempelvis för att representera relationen större än. I mängdteori kan hela matematiken formuleras med hjälp av predikatlogik med en enda relation , som uttrycker att en mängd är element i en annan. Samma logiska operationer som finns i satslogiken finns även i predikatlogiken. Dessutom finns all- och existens-kvantorer som uttrycker att något gäller för alla respektive för något objekt. innebär att alla har egenskapen . innebär att något har egenskapen . Läs på Wikipedia →
Artikelns grannar
- Allkvantifikator
- Andra ordningens logik
- Bayesian logik
- Bivalent logik
- Boolesk algebra
- Deontisk logik
- Existenskvantifikator
- Filosofisk logik
- Flervärd logik
- Formellt system
- Fullständighet (logik)
- Första ordningens logik
- Induktiv logik
- Intuitionistisk logik
- Klassisk logik
- Kontradiktion
- Konträra satser
- Kurt Gödel
- Kvantifikator
- Logik
- Logiskt system
- Matematisk logik
- Metalogik
- Modallogik
- Mängdteori
- Parakonsistent logik
- Prolog (programmeringsspråk)
- Relationslogik
- Relevanslogik
- Sannolikhetslogik
- Satslogik
- Suddig logik
- Syllogism
- Temporal logik