Protein
Wikipedias länkgrannskap — text som graf. 96 utgående länkar (hämtade nyss, cachade nu).
Proteiner, tidigare ofta äggviteämnen, är organiska ämnen med relativt hög molekylvikt. Tillsammans med kolhydrater, lipider och nukleinsyror utgör proteinerna huvudbeståndsdelen i allt levande. Kemiskt består proteinerna av långa kedjor av aminosyror ihopbundna genom peptidbindningar. Om kedjan består av färre än 50 aminosyror använder man oftast benämningen peptid eller peptidkedja istället för protein. Det finns exempel på proteiner med upp till 27 000 aminosyror. Proteiner och deras beståndsdelar studeras i den del av biokemin som kallas proteinkemi. Läs på Wikipedia →
Artikelns grannar
60 av 96
- Aktin
- Albumin
- Alfahelix
- Amin
- Aminosyra
- Aminosyror
- Antikroppar
- Apoprotein
- Artär
- Auktoritetsdata
- Betaflak
- Bibliothèque nationale de France
- Bindväv
- Biokemi
- Blod
- Bukspottskörteln
- Bärarproteiner
- Cell (biologi)
- Cilier
- Cytokiner
- DNA
- DNA-reparation
- Digital object identifier
- Dipeptid
- Dynein
- Elastin
- Endoplasmatiska nätverket
- Engelskspråkiga Wikipedia
- Enzym
- Fjäder (biologi)
- Flageller
- Fosfoprotein
- Gemeinsame Normdatei
- Genetiska koden
- Gerardus Johannes Mulder
- Gluten
- Glykoproteiner
- Hemgrupp
- Hemoglobin
- Hormon
- Horn (utskott)
- Hud
- Hydrofob
- Immunförsvar
- Insulin
- International Standard Serial Number
- Jöns Jakob Berzelius
- Karboxylgrupp
- Katalys
- Kemi
- Kemist
- Keratin
- Kolhydrat
- Kollagen
- Kovalent bindning
- Library of Congress Control Number
- Lipid
- Lipoprotein
- Liv
- MRNA
visar 60 av 96: filtrera för att söka bland alla